"Har du hört den förut?" HBK-HIF 1-1
Trots ledning med 1-0 efter första halvlek och ett par riktigt heta chanser utöver ledningsmålet ska HIF känna sig nöjda med en pinne hem från Örjans Vall. Henrik Larsson gav HIF ledningen med 1-0 efter 20 minuter och en annan sommarvärvning, tidigare HIF-bekantingen Magnus Arvidsson, kvitterade för HBK en kvart in i andra halvlek.
Första halvlek innebar en klar fördelning av bollinnehav och spelövertag lagen emellan. HIF ägde ungefär två perioder av halvleken, medan HBK lade beslag på de andra två.
Precis som vid hemmamötet mot Halmstad tvingades Luton Shelton lämna banan tidigt i matchen. Återigen var det låret som spökade, men till skillnad från hemmamötet blev det den här gången inget mål från den unge jamaicanen. Ett riktigt farligt läge mäktade han dock med under sina 18 minuter på plan. Efter fint spel på mittplan friställdes Shelton som tyvärr fick bollen för långt ifrån sig då han försökte att runda målvakten.
Två minuter efter att Shelton gått ut och lämnat plats för Gustaf Anderson tog HIF ledningen. Henrik Larsson och Babis Stefanidis visade prov på fina fotbollskunskaper och Babis inspel från högerkanten letade sig efter några väl valda studsar fram till Henke som halvt liggande i luften klippte in ledningsmålet. Ungefär i samma gynnsamma HIF-period hade även Erik Wahlstedt chansen att näta för HIF. Svanbäcks långa inlägg från vänsterkanten gick över alla och nådde Wahlstedt som tog i för kung och fosterland, men placerade bollen aningen utanför målet.
Halmstad då? Jo, hemmalaget var inte alls oävna i första halvlek och bland annat hade Martin Fribrock ett vasst skott som Daniel Andersson tvingades göra en kvalificerad räddning på. Det har för övrigt pratats friskt om att Baxter har för avsikt att styra upp de defensiva bristerna i dagens HIF. Tvärtemot var det den offensiva delen av spelet som var mest positiv i första halvlek. Vid flertalet tillfällen var det väldig offensivlusta från HIF sida och vid flertalet tillfällen såg det riktigt lovande ut. Vad gäller defensiven finns dock fortfarande mycket kvar att önska.
Hemmalaget bytte efter HIF:s ledningsmål sida på sina båda kantspringare Fribrock och Djuric, vilket kom att ställa till stora bekymmer för HIF:s del. Miranda må vara ett giftigt vapen offensivt, men när motståndarna attackerar blir det ofta stora hål på hans sida och det var inte för intet som HBK valde att förlägga mycket av sitt spel på högerkanten. I övrigt var det stundtals virrigt i HIF-försvaret och endast en storspelande Daniel Anderson stor mellan en kvittering och 1-0 i halvtid. Det blev därför väldigt snöpligt när just HIF-målvakten hade stor del i kvitteringen…
I paus sa Baxter att man skulle försöka rätta till en sak i defensiven och en i offensiven, samt att man skulle försöka variera sitt spel lite mer. Jag har inte en aning om vad som sades i omklädningsrummet och huruvida där var någon skillnad i tonfallet gentemot MFF-matchen, men någon större succé resulterade det inte i. I andra halvlek kom det istället att vara Halmstad för nästan hela slanten och när hemmalaget efter en kvart lyckades kvittera blev dominansen ännu tydligare.
Under ett HIF-inkast långt ner på egen planhalva står Daniel Andersson och gestikulerar att bollen ska framåt i banan. Hastigt och lustigt väljer ändå Miranda att kasta bollen hem till en icke förberedd målvakt. Vad som sedan följer är bara sorgligt. Daniel Andersson har nämligen en egen variant på ”Har du hört den förut?”. Magnus Arvidsson hade uppenbarligen sett den förut, för då HIF-målvakten försöker finta Halmstadanfallaren i eget straffområde följer HBK:aren bara med i rörelsen, får bollen med sig och kan förnedrande rulla bollen i mål. Dåligt av Miranda som kastar hem, men ännu sämre av Daniel som inte bara rensar bort bollen.
Sista halvtimmen av matchen förmår HIF inte skapa några riktigt vassa chanser. HBK däremot skapar en hel del, dels genom fasta situationer, dels genom en allt eftersom matchen gick bättre Dusan Djuric. Samspelet mellan Gustaf och Henke var i princip lika med noll i andra halvlek och avsaknaden av Luton Shelton kändes stundtals enorm. Det fanns ingen speed i HIF, inget riv och inte heller lika stor vilja som i första halvlek. Medan man i första halvlek låg tätt på hemmaspelarna i varje duell mattades man av i andra, vilket gav hemmalaget mer bollinnehav men också fler kontringsmöjligheter.
Ny match redan på onsdag mot Gefle. Då krävs både bättre spel och lite mer jävlar anamma.
